Hur lurar man en Björn?

Jag har umgåtts med såna här idag. Jag har mycket svårt för att påstå att jag går helt obehindrat i Västernorrlands skogar och till 100% slappnar av på ställen jag aldrig tidigare varit på.

Ni vet, jag är ju en sån där sörlänning som är van vid betydligt mindre skogar och framförallt, BJÖRNFRIA.

Vi hade vildsvin i våra skogar och ganska många dess utom men dom vande man sig liksom vid. Jag var aldrig rädd när jag for omkring i skogarna med hundarna eller om jag fick för mig att gå själv.

Joo, dom var många men otroligt skygga och dom ville inte alls umgås med mig. Det bästa med dom var att OM dom, mot förmodan skulle få för sig att göra utfall så gick det ganska lätt att lura dom. Jag kan, vågar inte och kan inte föreställa mig hur jag skulle kunna kollra bort en björn om jag skulle springa på någon. Det troliga är att jag skulle dö en helt naturlig död av bara åsynen av en björn.

Hur som helst så blev det en hel del av det lilla röda bäret som nu är rensat och snart står i burkar i vår jordkällare. Det var massor av höst ute och när jag väl nördat in på alla lingonen så glömde jag bort björnen och hade riktigt härliga timmar i skogen.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *